Med detta som utgångspunkt, kan demokratiseringsnivån i en stat kvantifieras genom att mäta antalet obehagliga, despotiska gubbar per capita. Höga värden innebär låg grad av demokratisering, och värdet noll innebär total demokrati. Genom att applicera samma resonemang, kan man även mäta demokratiseringsnivån i organisationer, såsom Piratpartiet. Inte bara mäta dock, utan även påverka; Kunde några despotiska, obehagliga gubbar identifieras, kunde ju demokratiseringen öka genom att organisationen gjorde sig av med dem.

Till att börja med är vi inte främst anonyma för vår egen skull. Piratpartiet här väldigt (väldigt) högt i tak, vilket gör att vi egentligen inte behöver vara oroliga för att råka ill ut om vi ventilerade våra åsikter med våra namn bakom. Nej, problemet är snarare att vi skulle kunna tjäna på det, eller åtminstone se ut som att vi gjorde det. Partipolitiken är ett hårt spel, både innanför och utanför organisationerna, och faktioner bildas lätt när enskilda personer börjar prioritera sina egna maktpositioner och det kan skada partiet. Skäggklustret kan inte väljas till eller tillsättas till förtroendepost – men personerna i det kan. Skulle vi vara öppna med vår kritik skulle det vara ett sätt att profilera oss som personer inom partiet. Det skulle skapa ett egenintresse för oss att vara kritiska mot delar av partiet, att idka internkritik för internkritikens skull. En sådan utveckling skulle dels urvattna själva kritiken – den skulle ju inte längre kunna tas endast som en oskyldig synpunkt – dels riskera att dela partiet genom att befästa olika falanger. Dessutom skulle det kunna göra att våra åsikter togs på för mycket eller för litet allvar endast på grund av vilka vi är. ”Det där måste vara strunt, det är ju de där stollarna som säger det”, alternativt ”Det här måste ju vara vettigt, om det är de här som säger det”.

Låt oss citera oss själva från vårt introducerande inlägg: ”För att bevara integriteten av våra idéer och argument är anonymiteten en grundläggande förutsättning. Vi tjänar ingenting på det här projektet, och har inga ambitioner att göra det heller – inte mer än att piratrörelsen mognar som organisation och kan gynna samhället på ett effektivare sätt.”

Vi är inte säkra på vad för typ av ”dialog” det är som Sikevux vill föra, men vi är alltid öppna för kommunikation. Förutom här på bloggen kan vi även nås via mejl på skaggklustret kanelbulle gmail.com eller via twitter på @skaggklustret. Vi vill dock understryka, om det av någon anledning inte redan var klart, att vi inte är intresserade av att röja våra identiteter. En pirat om någon borde förstå vikten av anonym kommunikation och skydd från åsiktsregistrering. Varken Piratpartiets eller Ung Pirats medlemsregister är offentliga, och vad är de om inte macrokluster på den politiska arenan?

På precis samma sätt är Skäggklustret ett kluster inom piratrörelsen. En grupp människor som valt att gå samman för att sprida sina åsikter i ett (i det här fallet) politiskt sammanhang. Liksom övriga macro- och microkluster inom piratrörelsen är Skäggklustret även en social gemenskap. Vi pratar piratpolitik med varandra, vi pratar opiratsk politik med varandra, vi pratar om våra liv, våra drömmar, våra farhågor, om vilken kommersiealiserad bit megafonkultur som kan vara värt att konsumera, och ibland snackar vi bara skit med varandra. Att då få vårt existensberättigande ifrågasatt finner vi en smula… egendomligt. Osmakligt rent av. Vi existerar för att vi behövs, men också bara för att vi vill och kan. Vi skulle kunna åberopa trepiratsregeln, men även utan ser vi ingen anledning att behöva rådfråga utomstående huruvida vi skall få umgås och blogga anonymt eller inte.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi är ett kluster i det svenska piratska etablissemanget, i den mån man nu kan tala om ett sådant, på samma sätt som Piratpartiet, Ung Pirat, Telecomix, Juliagruppen, La Quadratur du Net, Pirate Party International och alla piratpartier och piratska ungdomsförbund i andra länder är en del av det globala politiska etablisemanget (spretigt och ocentraliserat som det är). Vi anser inte att vi behöver fråga om lov för att få finnas. Att häva vår anonymitet skulle skapa en intressekonflikt inom klustret och skapa onödiga rivaliteter inom piratrörelsen. Skäggklustret kan inte väljas eller tillsättas till någon post, och skall inte förvandlas till en arena för oss som personer att stärka sina positioner. Opinionsbildning är, för att låna en metafor från vår käre ungdomsförbundsordförande, som att pissa i motvind: Det är inte den som pissar som är viktig, utan pisset.

Skäggklustret vill inte vara en maktfaktor; vi vill vara en röst.

Upphävandet av nationsstaten är ett koncept vi inte motsätter oss principiellt, men vi känner oss ändå tvingade att ifrågasätta vilken tidsskala det rör sig om, och en handlingsplan hade varit intressant att läsa. Även om det är ett mål som mycket väl kan finnas inom räckhåll om hundra år, förefaller det högst osannolikt att det i sin helhet skulle kunna realiseras inom våra livstider.

Sedan har vi den obligatoriska vegetarianismen. Tanken verkar vara att det finns någon brist på brukbart land för att odla mat, och att det spar plats att odla grödor istället för boskap. Framtidsklutret belägger dock inte att det skulle finnas någon jordbrist, och även om den fanns så har vi ändå möjlighet att odla kött och grödor på andra sätt.

Syftet med texten framgår tydligt; ”Framtidsmanifestet är inte tänkt att appliceras på något konkret val, utan är våra visioner för framtiden.” (Nej, vi tänker inte omnislasha manifestet). Syftet är visa visionerna, ”rädda piratpartiet och i förlängningen världen.” och toppstyra en utveckling som är utilitaritiskt hållbar?

Framtidsklustret manifesterar i texten en framtidsvision där vi människor är fria på det enda sättet som är betydelsefullt. På framtidsklustrets sätt. Men Framtidsklustret gör en poäng i att poängtera att det är Framtidsklustrets vision och inte Piratpartiets. Det är naturligtvis en sak som gör att texten är lättare att svälja och mer i satt i rätt kontext. Det är viktigt och hedervärt att Framtidsklustret inte låtsas vara representanter för Piratpartiet.

Skäggklustret  har inga problem med visioner. Tvärtom så anser vi att Piratpartiets informationspolitik är ett av de bästa redskapen för att odla, korsbefrukta och realisera visioner. Dock framhåller vi att det inte kan vara långsiktigt konstruktivt att köra fast i fixidéer; istället bör vi hålla våra sinnen öppna för de möjligheter framtiden håller på. Framtidsklustret presenterar en del fina och beundransvärda idéer, och de presenterar lösningar på problem som kan komma att uppstå, men de låser också fast sig i idéen om en determinerad framtid.

Historiedeterminismen skvallrar om marxistisk dialektik, vilket är intressant med tanke på att manifestet även präglas av liberal utilitarism. Debatten pliktetik kontra konsekvensetik tänker vi inte ge oss in på nu, men vi vill påpeka att Marx inte var någon Nostradamus (eller också kanske han var det, med tanke på att den senare inte heller träffade rätt alla gånger). Hans teorier presenterar intressanta perspektiv på den mänskliga tillvaron, men snarare än att se hans materialistiska dialektik som sätt att förutspå framtiden, skulle vi vilja ser vi den hellre som ett redskap för att bättre förstå historien.

Idén om en framtid med fred, välstånd och en teknologisk utveckling utan dess like tilltalar nog de flesta. När vi läser Framtidsklustrets text framställs dock denna idé som en profetia. Framtidsutveckling verkar i texten enkel att genomföra, men komplex i utformning, och den utveckling som beskrivs får Skäggklustret att skaka på sitt kollektiva huvud. För det är ju som det beskrivs så tydligt i texten möjligt endast om vi anpassar oss efter Framtidsklustret. Och det är den sortens rösta bort mitt egna inflytande-politik som vi i Skäggklustret vill bekämpa.

Skäggklustret anser att citatspam är estetiskt otilltalande, men framförallt gör omnislashing att ett inlägg blir väldigt svårt att läsa. Att hela tiden ryckas loss från författarens resonemang för att ta del av ett citat trasar sönder rytmen i inlägget och gör det svårt för läsaren att hänga med. Den röda tråden försvinner och posten ser istället ut som ett lappverk.

Att kapa upp sin meningsmotståndares argument i småbitar istället för att bemöta helheten är dessutom oschysst. Genom att kommentera bitarna var för sig underlåter man att erkänna argumenten som en sammanhängande idé, och det är lätt att halka in på halmdocksargument. Eftersom en post med omnislashing är så pass svår att ta till sig för många läsare, blir det också svårt för andra att själva bemöta den på ett sakligt sätt. Genom att dela upp resonemang i småbitar blir diskussionen svår att hålla samman och riskerar istället att splittras.

Att rycka citat ur sina sammanhang är alltså inget en respekabel debattör bör ägna sig åt. Istället bör argument både bemötas och framföras som helheter. Citationer kan göras för att driva hem poänger eller uppmärksama läsare på en särskild formulering. I allmänhet bör internauten emellertid lita på läsarens goda minne, och själv tänka på att de argument han eller hon för fram lär påminna läsare om de relevanta delar av diskussionen man syftar till. Ett refererat inlägg som inte enkelt går att skrolla till (i forumsammanhang eller dylikt) går att länkas eller i värsta fall citeras i sin helhet. Har författaren flera tänkvärda uttalanden den vill lyfta fram kan detta göras genom att lägga flera blockcitat på rad i början av inlägget, som sedan kan bemötas i en sammanhängande text. För att hoppa mellan ämnen eller citat kan man använda sig av det ädla greppet styckeindelning. För att bemöta argumenten från en viss person, kan författaren bara nämna dem vid namn.

Demokratin är ingen lyx. Att på allvar efterfråga mer toppstyre i partiet, tyder på grov brist på insikt i interndemokratins vikt för säkrandet av partiets välmående och fortlevnad. Piratpartiet säger sig vara det parti som mest värnar om de demokratiska värderingarna, rent av det enda parti som tar demokratin på allvar. Hur konsekvent, för att inte nämna liberalt, är det då att bygga en partistruktur grundad i toppstyre, slutna kommunikationsvägar och stigmatisering av internkritik? Hur respektfullt är det mot partiets aktivister och funktionärer att utestänga dem från viktiga beslutsprocesser som både direkt och indirekt påverkar deras arbete? Skäggklustret tycker att demokrati är bra och något som bör genomsyra Piratpartiet mer än idag, och inte mindre.

Skäggklustret är ett sammansvetsat kollektiv. I denna grupp fungerar vi inte som individer, utan beståndsdelar i ett kluster. När vi samarbetar är det inte som självständiga enheter, utan som flyttbara beståndsdelar av en större helhet. Interna gräl inom rörelsen riskerar alltmer att bli prestigetävlingar, vilket vi vill motverka. För att bevara integriteten av våra idéer och argument är anonymiteten en grundläggande förutsättning. Vi tjänar ingenting på det här projektet, och har inga ambitioner att göra det heller – inte mer än att piratrörelsen mognar som organisation och kan gynna samhället på ett effektivare sätt.

I egenskap av kritiker, är det inte mer än rätt att vi själva är öppna för kritik. All form av återkoppling uppmuntras därför, och postas fördelaktligen i kommentarer på vår blogg eller i öppna bloggposter. För sluten kommunikation kan vi nås på skaggklustret@gmail.com.