Skäggklustret

Omnislashing

Posted in Okategoriserade by Skäggklustret on 2010/04/28

Skäggklustret har länge bevittnat piraters ovärdiga ovana att klippa sönder motståndares argument i  småbitar som sedan rycks ur sitt sammanhang och bemöts del för del.  Detta ofog är inte bara oartigt, utan även osakligt –  intellektuellt  ohederligt, rent av. Vad det rör sig om är alltså att citera småbitar av  en motståndares argument och sedan såga dem var för sig istället för  att bemöta helheten – ett grepp även känt som omnislashing. Denna ovana har tagit fäst i  i stort sett alla delar av det svenska Piratpartiet och Ung Pirat (spridningen i andra delar av piratrörelsen, så som Piratbyrån, Telecomix och La Quadrature du Net verkar dock variera), från det obstinata vaken-trollet på de mest obskyra delarna av Piratpartiets forum, till framträdande toppar i partiet och förbundet på sina bloggar.

Skäggklustret anser att citatspam är estetiskt otilltalande, men framförallt gör omnislashing att ett inlägg blir väldigt svårt att läsa. Att hela tiden ryckas loss från författarens resonemang för att ta del av ett citat trasar sönder rytmen i inlägget och gör det svårt för läsaren att hänga med. Den röda tråden försvinner och posten ser istället ut som ett lappverk.

Att kapa upp sin meningsmotståndares argument i småbitar istället för att bemöta helheten är dessutom oschysst. Genom att kommentera bitarna var för sig underlåter man att erkänna argumenten som en sammanhängande idé, och det är lätt att halka in på halmdocksargument. Eftersom en post med omnislashing är så pass svår att ta till sig för många läsare, blir det också svårt för andra att själva bemöta den på ett sakligt sätt. Genom att dela upp resonemang i småbitar blir diskussionen svår att hålla samman och riskerar istället att splittras.

Att rycka citat ur sina sammanhang är alltså inget en respekabel debattör bör ägna sig åt. Istället bör argument både bemötas och framföras som helheter. Citationer kan göras för att driva hem poänger eller uppmärksama läsare på en särskild formulering. I allmänhet bör internauten emellertid lita på läsarens goda minne, och själv tänka på att de argument han eller hon för fram lär påminna läsare om de relevanta delar av diskussionen man syftar till. Ett refererat inlägg som inte enkelt går att skrolla till (i forumsammanhang eller dylikt) går att länkas eller i värsta fall citeras i sin helhet. Har författaren flera tänkvärda uttalanden den vill lyfta fram kan detta göras genom att lägga flera blockcitat på rad i början av inlägget, som sedan kan bemötas i en sammanhängande text. För att hoppa mellan ämnen eller citat kan man använda sig av det ädla greppet styckeindelning. För att bemöta argumenten från en viss person, kan författaren bara nämna dem vid namn.

Annonser

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Leffelini said, on 2010/04/28 at 19:08

    Tänkvärt inlägg! Jag håller med och inser samtidigt att jag också syndar.

  2. Rick Falkvinge (PP) said, on 2010/04/28 at 19:16

    Intressant resonemang. Som Leffe säger — tänkvärt är nog rätt ord.

  3. Anders Troberg said, on 2010/04/28 at 19:47

    Jag håller inte med, under förutsättning att man bemöter alla argument motparten lägger fram och inte utelämnar något väsentligt så är MST3k-ing en alldeles utmärkt metod för att få en överblickningsbar diskussion.

  4. Johan Ronström said, on 2010/04/28 at 20:03

    Anders: Helheten är också något väsentligt som utelämnas vid upphackning.

    (PS. piratpartiet-länkarna pekar fel)

  5. Anders Andersson said, on 2010/04/28 at 20:47

    Eftersom du inte ger något exempel på det du kritiserar utan endast omtalar det i allmänna ordalag, så kan jag inte avgöra huruvida jag håller med eller ej. Det extrema exempel som återges av Urban Dictionary synes sakna relevans för piratrörelsen, som här är föremål för din kritik. För du hävdar väl inte att någon större del av inläggen på Piratpartiets forum går ut på att klandra meddebattörernas ordval och meningsbyggnad?

    När jag vill bemöta argumentationen i en längre artikel, så finner jag det angeläget att fästa varje punkt i mitt eget resonemang vid den punkt i den ursprungliga artikeln jag kritiserar. I en debattartikel av traditionellt snitt, avsedd att publiceras i en tryckt tidning, är det brukligt att begränsa mängden direkta citat till ett minimum, och vid behov endast referera till den tidigare artikeln medelst omskrivna sammanfattningar. En fördel med den metoden är att läsarna då får del av skribenternas egna tolkningar av varandras yttranden. Det framgår dock inte alltid hur dessa tolkningar har gjorts.

    Medan tidningarna tvingas begränsa mängden spaltutrymme för varje enskild skribent, så finns det på Internet knappt några kvantitativa begränsningar alls. De tekniska hjälpmedel vi använder bidrar förstås med enkla funktioner för att klippa in andras texter som ”citat” i kommentarer till dem, och ibland används dessa funktioner väl slentrianmässigt genom att en hel artikel kopieras för att bara kommenteras med ”Tycker jag också!”

    Citat ryckta ur sitt sammanhang är en styggelse, men rätt använda skall citaten förtydliga sammanhanget snarare än eliminera det. Själv vill jag använda citat med påföljande kommentar för att säga ”så här skriver du, och så här tolkar jag det”, för att sedan utveckla min syn på var våra åsikter går i sär. Syftet med detta är ingalunda att göra för helheten ovidkommande utvikningar kring något ordval, utan att jämföra två skilda men parallella tankegångar kring samma ämne. Det kan rentav vara så att vi kommer till samma slutsats i helhetsfrågan, trots att vi använder vitt skilda utgångspunkter och intar olika ståndpunkter i delfrågorna. Den kontrasten kommer inte nödvändigtvis fram om man enbart ser till helheten.

    Jag har i det ovanstående avstått från att citera ditt diskussionsinlägg, främst därför att det tekniska formatet inte lämpar sig för det, men också för att jag rent konkret inte har dina ord framför ögonen när jag skriver; jag har läst det en gång och kommenterar nu helheten som jag uppfattat den. Om du är nöjd med denna kommentar är jag också det; jag har ingen anledning att irritera dig genom att använda en form för dialogen som du finner frånstötande. Jag vill dock reservera mig för att jag kan ha missförstått dig, men eftersom jag inte har spikat upp min text jämsides med din så kan varken du eller jag säga säkert var det missförståndet i så fall uppstod.

  6. Isaksson said, on 2010/04/28 at 21:04

    Enligt min erfarenhet är inte en huvudtes starkare än summan av de argument den innehåller och bör därför särskådas intensivt för att finna svagheter. Ett exempel kan vara evolutionsteorin som den presenteras av Darwin. Gång på gång står evolutionsteorin obesegrad som helhet tack vare väl underbyggda fakta och delargument trots ihärdiga försök från år 1958. Sedan dess har fler och fler fakta lagts till och på så vis stärkt argumentet för evolutionen till dess det nu är ett vedertaget vetenskapligt faktum.

    Om man inte håller med en motdebattör, så bör man enligt god sed även förklara varför. Allt som oftast består ett argument av flera delargument och fakta sammanvävda till en helhet för att förklara sin position i en debatt. Dessa fakta och delargument skall därefter bemötas för att validera eller förkasta själva huvudargumentet. Om delargumenten och de fakta de presenterar inte håller måttet, står inte huvudargumentet på god grund, och bör därmed inte tas på fullt allvar tills dess att motdebattören antingen presterat bättre argument, påvisat bättre fakta för att ge grund åt sin position eller helt enkelt ger upp debatten.

    Att bryta ner en text ökar, enligt mig, överskådligheten i det man debatterar och belyser de punkter man önskar hålla med om eller motbevisa och är mer eller mindre kutym. Det är även ett bra sätt att motarbeta forumtroll, då det lätt belyser olika typer av ickeargument, exempelvis olika typer av Ad Hominem argument.

    Med detta sagt är det även god sed att avsluta debatten med en enkel sammanfattning av ovan nämnda nedbrutna text för att knyta samman sitt motargument. Nämna bör man väl här, att bara för att man eventuellt förlorar en debatt på grund av en dåligt uppbyggd argumentation, så betyder det inte att man har fel i sig, även om det lika gärna kan betyda just det.

    Jag vill alltså varken kalla det ovärdigt eller en ovana, ej heller ett ofog eller oartigt, speciellt inte intellektuellt ohederligt eller ens estetiskt otilltalande. Dessa subjektiva åsikter delar inte jag. Däremot håller jag mycket väl med dig om att man inte bör ”rycka citat ur sina sammanhang”, det vill säga ge citatet någon annan betydelse än det författaren till argumentet givigt det. Det är inte ett trevligt förfarande alls och mycket ohederligt.

    Nåja, detta är min högst personliga ståndpunkt. Vi alla har olika stilar vad gäller argumentation, författarstil, språkbruk och preferenser.
    Ja ber förövrigt om ursäkt för ett långt inlägg, men detta ämne är mycket intressant.
    Vänligen
    Isaksson

  7. Jesper said, on 2010/04/28 at 22:27

    Visst , ordmärkeri är dåligt, men det är samtidigt mer än lätt att bygga halmgubbar om man argumenterar mot det man själv uppfattar som helheten. Den enda som jag sett klara den balansgången är Anna Troberg, vi övriga måste nog ta argument för argument för att inte halka av banan.

  8. Jörgen L said, on 2010/04/29 at 18:19

    Jag vill nog hålla med till dels, men också ge delvis rätt till de som tycker att metoden kan ha sin plats.

    Den där typen av citat/argumentationsteknik används på två distinkt olika sätt, tycker jag mig ha märkt.

    Det ena sättet är när man inte klarar av att bemöta helheten, men hittar ett delargument, som INTE egentligen är avgörande för huvudresonemanget, som kan visas är felaktigt. Genom att koncentrera sig på det felaktiga argumentet så kan man få debatten att handla om detta, istället för den större frågan, och tror sig därmed kunna få läsaren att tro att ”har han fel i det så faller hela ståndpunkten”. I såna fall håller jag med om att det är ohederligt argumenterande, och jag tror det slår tillbaka mot den som använder en sån teknik.

    Det andra sättet är när ett argument är grundläggande för hela diskussionen. Om man kan visa att det är oriktigt så faller rent faktiskt slutsatsen. Där finner jag det befogat att ge sig på det enskilda delargumentet, men bara om man samtidigt visar att det faktiskt ÄR avgörande för slutsatsen.

  9. […] på något konkret val, utan är våra visioner för framtiden.” (Nej, vi tänker inte omnislasha manifestet). Syftet är visa visionerna, ”rädda piratpartiet och i förlängningen […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: